EMS

Ja nu skäms jag igen, ett tag sedan sist! Men what to do?

Det känns faktiskt som om att det går framåt, att möta motgångar gör en starkare woho. Det är härligt att få lite motstånd ibland. Dock har det vart mycket på sistonde .. nästan så pass att man inte kan handle it. Vissa saker vill man bara inte veta av, och det är precis det jag har vart med om. Men tillräckligt om det, jag har faktiskt fått lite sommarlov feelings, ÄNTLIGEN. Det är väll ca 1½ månad för sent, men det är ju bättre sent än aldrig.
Dock är det slut snart och man skall då gå tillbaka till verkligheten. Är jag sugen på det? nej är mitt svar.  Men lite smått spännande ska det bli. Varör vet jag egentligen inte, kanske är det mest för att gå tillbaka och ha det så normalt som möjligt plus mina pinglor som finns där. Som man knappt har sett röken av denna sommaren, fy och fasa! Sen närmar sig den större dagen också, bara fyra månader kvar. Jag har börjat bli riktigt otålig! Men de mesta flyter på som det ska så jag hoppas på det bästa och får det så bra som möjligt.

Fast jag tycker faktiskt om det här med sommaren, att jobba time to time, vara ledig, ligga i solen, göra vad man vill i stort sett. Inga krav på att man ska göra det här eller det där, livet kan ju inte vara bättre. Men ändå uppskattar man inte riktigt den lediga tiden vilket är ganska tragiskt. Det är ju faktiskt så mycket saker jag har velat göra som inte är gjorda.
Men peppar-peppar chilikvarn så åker jag och min käre Johanna iväg till Italien på fredag, och jag har börjat få resfeber. Riktigt nervös, magen pirrar konstant och det känns bara jäkligt. Men man får göra det bästa av situationen tills det att vi är där. En vecka i härligt väder, men härliga människor och ingenting som man behöver gå och oroa sig för. Vi har ju dock inte sett hur vädret ser ut, man kan alltså bara hålla tummarna för att vi ska få så många underbara dagar som möjligt! Det gör jag iallafall.

Men hittils då? Jo det är som så att vi var i stockholm och träffade en del babes från förr, trevligt värre kan man definitivt säga. Sen har det vart jobb, utgångar i massor (i början) men det avtog och för närvarande har det inte vart så mycket på sistonde. Men det kommer, det kan jag garanterat lova. Då är det fröken T plus co. som springer runt och härjar på gatorna!  Det är bara att se upp.
Sen har jag ju faktiskt tänkt mig att åka upp och hälsa på min famiglia också, saknar dom så in i vassen ibland. Det var så mycket skönare att ha dom i närheten istället för över 60 mil bort. Livet kan vara jobbigt ibland! Men dom ska bannemig besökas, även min andra hälft skall hälsas på + min älskade bästa vän Linda. Det är redan bestämt, och det ska göras på riktigt! En av världens mest bästa personer& som jag kan säga är underbar rakt igenom. Big love! Sen får man väll se vem man springer på.