EMS

Vaknade upp i tid, för en gångs skull (Y) Tankarna snurrade i mitt huvud, saker som : hur kommer det gå hos doktorn? hur kommer mina inlämningar se ut, kommer dom bli bra? har jag gjort alla uppgifter som ska ha gjorts? Hur ser mina senaste resultat ut? Vem kommer jag träffa idag?
Sådana frågor är vardag för mig, alltid. Oavsett tid och plats så är det sådana tankar som dyker upp. Och det är ändå rätt irriterande för man spänner sig hela tiden och är orolig för hur dagen kommer se ut, men å andra sidan så är det en lite bra sak eftersom då kan jag hela tiden vara steget före och kan förutspå ungefärg vad som kommer hända. Att bara ta det lugnt är egentligen inte min sak så det är ingenting jag tänker börja med heller. Att varva ner är någonting jag kan tänka mig att göra!

Dagen började ändå bra, med filmen "Brokeback Mountain" filmen i sig har väll en moralisk mening och den är relativt bra. Dock kan jag tycka att den är lite för mycket. Men det är någonting som man själv får tycka och tänka om. Vad tycker du?


Sedan efter den engelskalektionen så hade vi samhällskunskap, där vi också ser på en film. "Cinderella man" enligt mig är det en underbar film och jag är riktigt ledsen att jag missade den eftersom jag var hos doktorn.
Äntligen var dagen inne, klockan 10.00 idag så var jag och min mor uppe på vårdcentralen för att verkligen gå till botten med vad som är fel på mitt ben. Sjukgymnasten kunde inte SE något fel, men hon kände något som är som en knöl på mitt skenben och det är den "knölen" som jag har gått runt och vart orolig för ett bra tag nu. Både höger fot ben och knä har vart oerhört smärtsamt mycket länge. Hur som så kunde hon som sagt känna knölen och tog dit sin kollega som också kollade och sa samma sak. Tillslut kom en tredje kvinna in och började dra och klämma på mitt ben, det blev rätt långtråkigt efter ett tag men dom bestämde sig för att jag skulle få åka till det stora sjukhuset och röntga. Men innan det skulle ske så var jag tvungen att ta blodprover (!) jag hatar det, verkligen. Även om jag är piercad och så, så måste jag säga att smärtan är olidlig! Jag höll helt seriöst på att dö, det är verkligen obehagligt. Sedan åkte vi och röntgade min fot, och det gick faktiskt snabbt. Sedan var det lunchtime, och tillbaka till skolan. Lite jobbigt att åka ovetande där ifrån igen men jag har en tid imorgon klockan 14.00 igen. När jag sitter på min näst sista lektion så får jag ett sms av mamma där det står att det varken är en skelletskada eller någon cysta eller något annat av alla spekulantioner som jag och vänner har haft. Däremot kan det vara en blodutgjutning framkallat av slag eller spark. Vilket jag inte har vart med om på länge alls. Alltså måste denna skada vara från förut vilket är helt sjukt eftersom jag har haft ont så kort tid om man jämför med när skadan kan ha blivit till! Men ändå så måste jag säga att personalen idag har verkligen ansträngt sig och allting har gått mycket fort. Helt underbart!

Efter skolan så åkte jag till en vän och babblade lite gojja och så, mycket trevligt! Sådant tycker vi om, och eftersom jag saknar henne som jag vet inte vad så är det skönt att umgås och prata lite. har vi tur så kommer vi ses i helgen också! Efter att jag hade vart hos min vän så åkte jag och träffade en annan vän som också var supermysigt!

MEN usch imorgon väntar nationella i matte, fy och fasa. Måste hugga in i det sista plugget nu och hoppas på det bästa!